Nu blir det enklare att deklarera digitalt. Skatteverket har lanserat en ny e-tjänst för inkomstdeklaration 1, 2 och 4 – med möjlighet att lämna bilagor eller övriga upplysningar.
I den nya e-tjänsten kan uppgifterna skrivas under direkt för den som är behörig, alternativt skickas vidare till Mina Sidor för vidare hantering. E-tjänsten sparar inte uppgifterna så allt behöver fyllas i vid samma tillfälle innan utloggning.
Tjänsten kan användas för bolag och ekonomiska föreningar som hade bokslut september – december 2024 och framåt. För Inkomstdeklaration 2 är e-tjänsten redan öppen och för Inkomstdeklaration 4 öppnar tjänsten den den 16 juni 2025. För aktiebolag och ekonomiska föreningar går det även att lämna omprövningar för beskattningsår som avslutades januari – augusti 2024.
E-tjänsten planeras även öppna för Inkomstdeklaration 3 senare under året.
Mer information om e-tjänsten för att lämna Inkomstdeklaration 2 finns på Skatteverkets webbplats.
Information om Inkomstdeklaration 4 kommer publiceras på den här sidan.
The post Srf konsulterna tipsar: Ny e-tjänst för digital deklaration av INK 1,2 och 4 appeared first on Tidningen Konsulten.
Nu har regeringen publicerat sin lagrådsremiss med det slutliga förslaget på förändringar när det gäller beskattning av kvalificerade andelar i fåmansföretag. Till stor del motsvarar de nu föreslagna reglerna de regler som utredningen presenterade i sitt förslag. Men några förändringar har skett. I den här artikeln sammanfattar vi de förslag till regler som regeringen nu presenterar.
I juni 2024 presenterades förslaget för nya 3:12-regler i Förenkla och förbättra! (SOU 2024:36). Remissinstanserna var överlag positiva till utredningens förslag och sedan dess har förslaget bearbetats på Finansdepartementet. Nu presenterar regeringen sin lagrådsremiss. Lagändringarna föreslås fortfarande att träda i kraft den 1 januari 2026. Regeringen uppger att om de nya reglerna kommer att genomföras beror på budgetförhandlingarna inför budgetpropositionen 2026.
Nästa steg i lagstiftningsprocessen är att Lagrådet ska yttra sig om reglerna och efter det ska en proposition tas fram. Slutligen ska riksdagen fatta beslut om lagändringarna.
En ny modell för beräkning av årets gränsbelopp föreslås. Den innebär att den nuvarande förenklingsregeln och huvudregeln slås ihop till en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare. Detta överensstämmer med det förslag som lades fram i utredningen.
Gränsbeloppet föreslås bestå av summan av följande tre delar:
Om en delägare äger andelar i flera företag och det sammanlagda grundbeloppet annars skulle överstiga fyra inkomstbasbelopp, ska beloppet fördelas mellan företagen i proportion till ägd andel.
Dagens uppräkning av sparat utdelningsutrymme från tidigare år tas bort.
Det lönebaserade utrymmet kvarstår som en del av beräkningen av gränsbeloppet. Däremot slopas både kravet på minsta löneuttag och kapitalandelskravet (4 procents ägande). Det medför att alla delägare kan få möjlighet att tillgodoräkna sig det lönebaserade utrymmet utan eget särskilt löneuttag.
Löneunderlaget uppgår fortfarande till 50 procent av de utbetalda lönerna i företaget och dess dotterföretag men till den del de överstiger 8 inkomstbasbelopp får delägaren tillgodoräkna sig löneunderlaget. De 8 inkomstbasbeloppen är ett schabloniserat sätt att undanta delägarnas egna löner. Det lönebaserade utrymmet fördelas med lika belopp på delägarens andelar i företaget. Det lönebaserade utrymmet kommer även fortsättningsvis att vara max 50 gånger delägarens eller närståendes lön.
Vidare slopas den särskilda definitionen av dotterbolag som tidigare gällt vid beräkning av det lönebaserade utrymmet.
Den sista komponenten vid beräkningen av årets gränsbelopp är ett tillägg för ränta motsvarande statslåneräntan ökad med 9 procent. Precis som idag, men med den skillnaden att räntan bara får beräknas på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor.
Karenstiderna föreslås generellt kortas med ett år, från fem till fyra år. Detta påverkar bland annat hur länge en andel anses kvalificerad efter att en delägare slutat vara verksam i betydande omfattning, samt vid tillämpning av utomståenderegeln och regeln om samma eller likartad verksamhet.
I utredningen lämnades ett förslag på utökad kontrolluppgiftsskyldighet för företagen om bland annat hur många aktier delägaren innehar. Detta förslag finns inte med i lagrådsremissen. Däremot föreslår regeringen att den som innehar kvalificerade andelar i sin inkomstdeklaration ska lämna de uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna tillämpa bestämmelserna om utdelning och kapitalvinst på sådana andelar.
Några av de förslag som presenterades i utredningen finns inte med i lagrådsremissen. Det gäller bland annat förändringen i närståendekretsen som skulle gälla i 57 kapitlet inkomstskattelagen.
I utredningen föreslogs att syskon och syskons maka/make inte längre skulle ingå i närståendekretsen. Denna förändring finns inte med i lagrådsremissen. Det gör inte heller en kodifiering av utomstående ägande till 30 procent i utomståenderegeln. Inte heller ett gemensamt takbelopp för utdelning och kapitalvinster finns med i lagrådsremissen.
The post Nya 3:12- regler – ett steg närmare lagstiftning appeared first on Tidningen Konsulten.
Redan nu har Finansdepartement remitterat en rad skatteförslag som kan komma att ingå i höstbudgeten. Här är en sammanfattning av de förslag som har remitterats i maj och som är viktiga att följa fram till dess att ny lagstiftning eventuellt träder i kraft. Bland förslagen kan nämnas sänkt bolagsskatt och lägre moms på dansevent.
Under några år har regeringen genom Finansdepartementet redan innan höstbudgeten skickat ut de kommande skatteförslagen på remiss. Förslagen kommer att ligga till grund för höstens budgetförhandlingar för 2026. På detta sätt blir skatteförslagen genomarbetade och förberedda. Det ger också regeringen möjlighet att göra en samlad behandling av de olika skatteförslag med deras budgeteffekter.
Om de skatteåtgärder som nu remitteras kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2026, och i vilken omfattning blir beroende av det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen.
Det finns som sagt ingen garanti för att förslagen kommer att leda till lagstiftning. Det blir en följetong till hösten.
Bolagsskatten föreslås sänkas med 0,6 procentenheter, till 20 procent. Syftet är att stärka förutsättningar för investering och tillväxt i Sverige. Detta mot bakgrund av att högre tullnivåer och osäkerhet kring tullar och handelshinder riskerar att påverka investeringsviljan negativt.
Som en följd av det föreslås även att expansionsfondsskatten för enskilda näringsidkare och fysiska delägare i handelsbolag ska sänkas i motsvarande mån. Följdändringar föreslås också vad gäller kapitalunderlaget för expansionsfond. När expansionsfondsskatten sänks till 20 procent får expansionsfonden högst uppgå till 125 procent av kapitalunderlaget.
För att säkerställa att den sänkta bolagsskatten endast omfattar inkomster som hänförs till tid efter det att sänkningen har trätt i kraft föreslås särskilda bestämmelser om återföring av periodiseringsfonder samt en begränsad avdragsrätt för lämnade koncernbidrag i vissa fall.
Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
tt antal förslag presenteras som syftar till att förenkla och förbättra skattereglerna som rör skog m.m., öka incitamenten till formell naturvårdsavsättning, anpassa skatteregler till EU-rätten och underlätta möjligheten till kontroll av vissa skattemässiga justeringar kopplade till skog m.m.
Det föreslås en möjlighet att göra en avsättning till ersättningsfond för naturvårdsmark för intrångsersättning och löseskilling som ges för naturvårdande ändamål. Förslaget innebär att avsättning till ersättningsfond för mark som definieras som naturvårdsmark får återföras det tionde beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget gjordes.
Ett nytt naturvårdskonto föreslås för enskilda näringsidkare som erhåller ersättning för naturvårdsavtal. Genom naturvårdskontot kommer inkomsterna att kunna periodiseras. Reglerna föreslås likna reglerna för skogskonto med vissa skillnader.
Enligt förslaget ska lagen om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. upphävas. Det innebär att källskatt på ränta på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto inte längre ska tas ut. Att lagen slopas innebär också att räntan som gottskrivs kontot i sin helhet ska beskattas vid uttag eller utbetalning av medel.
Även vissa skatteregler för skogskonto, skogsskadekonto och det nya naturvårdskontot föreslås anpassas till EU-rätten.
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 april 2026.
För att främja kultur och dans föreslås att momsen på inträden till danstillställningar sänks från 25 till 6 procent. Inträden till danstillställningar kan till exempel vara biljetter till dansevenemang, nattklubbar och diskotek.
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Regeringen har tidigare aviserat att beloppsgränsen för avdrag för resor till och från arbetet skulle höjas från 11 000 kronor till 13 000 kronor.
Nu lämnas förslaget på remiss och föreslås gälla från och med den 1 januari 2026 och för beskattningsår som påbörjas den 1 januari 2026 och senare.
En skattelättnad för förmån av periodbiljett för resa med kollektivtrafik föreslås. Skattelättnaden föreslås även omfatta ersättning för sådan periodbiljett.
Innebörden av förslaget är att beskattning endast ska ske av 50 procent av förmånsvärdet eller ersättningen till den del värdet av förmånen eller ersättningen som uppgår till högst 13 000 kronor per beskattningsår. En förutsättning för skattelättnaden är att periodbiljetten avser en tidsperiod om minst 30 dagar och att den gäller för resor inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Förmånserbjudandet måste också rikta sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen.
En skattelättnad föreslås även för förmån och ersättning av resa med färdtjänst.
De föreslagna reglerna påverkar även den anställdes möjlighet till avdrag för arbetsresor vid inkomstbeskattningen. Om den skattskyldige får sådan förmån av periodbiljett för resa med kollektivtrafik, eller ersättning för sådan biljett, som ska tas upp med 50 procent, får de utgifter som förmånen avser eller som ersättningen är avsedd att täcka endast dras av med 50 procent. Detsamma ska gälla för förmån av resa med färdtjänst eller ersättning för sådan resa.
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
En anställd som får ladda sin egen bil eller förmånsbil på arbetsplatsen utan att betala marknadsmässig ersättning ska enligt huvudregeln förmånsbeskattas för detta.
Under perioden 1 juli 2023–30 juni 2026 gäller särskilda regler för förmån av laddel på arbetsplatsen. Förmån av elektricitet för laddning av vissa fordon vid en laddningspunkt eller ett eluttag som tillhandhålls av arbetsgivaren i anslutning till arbetsplatsen är under denna period skattefri.
Denna regel om skattefrihet föreslås bli permanent från och med den 31 juli 2026.
En arbetstagare som använder sin förmånsbil för tjänsteresor och själv betalar samtliga drivmedelsutgifter som är förenade med resorna får göra avdrag för utgifterna vid inkomstbeskattning enligt ett schablonbelopp eller få skattefri drivmedelsersättning motsvarande dessa belopp från arbetsgivaren.
Regeln om att den anställde ska ha betalt samtliga drivmedelsutgifter har medfört att en anställd inte har kunnat göra avdrag vid beskattningen eller fått skattefri drivmedelsersättning om den anställde har kunnat ladda gratis på arbetsplatsen.
Det förslag som nu presenteras innebär att den som har en laddhybrid som förmånsbil, och laddar den gratis med el som arbetsgivaren tillhandahåller i anslutning till arbetsplatsen, ska ha motsvarande avdragsrätt för drivmedel för tjänsteresor som den som har bekostat allt drivmedel själv.
Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet, medan den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig endast för vissa inkomster med anknytning till Sverige.
Inkomster från arbete i Sverige och vissa andra inkomster som tas emot av fysiska personer som är bosatta utomlands (med undantag för artister och idrottsmän) beskattas enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK).
Med “bosatt utomlands” avses en fysisk person som är begränsat skattskyldig enligt inkomstskattelagen. En beskattning enligt SINK är en definitiv källskatt och någon mer beskattning sker inte i Sverige.
Nu föreslås att den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta sänks från 25 procent till 20 procent av skattepliktig inkomst, som inte utgör sjöinkomst.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026 och ska tillämpas på inkomster som tas emot efter den 31 december 2025.
För att minska energikostnaderna för hushåll och företag, och för att ytterligare bidra till att stärka incitamenten för överflyttning från fossila energikällor till eldrift, föreslås att skattesatsen för energiskatt på el sänks med 3 öre jämfört med omräknad nivå, dvs. att skattesatsen för 2026 fastställs till 41,1 öre per kilowattimme.
Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
Läs mer om skatteförslagen som remitterats inför höstbudgeten här.
The post Sänkt bolagsskatt – och andra skatteförslag inför höstbudgeten appeared first on Tidningen Konsulten.
Från juni 2026 måste fler svenska företag följa EU:s nya direktiv om löneöppenhet. Men vad innebär det i praktiken – och hur kan mindre företag vända kravet till en strategisk styrka? Vi har pratat med Daniel Edenholm, expert på lönetransparens på Sysarb om hur lönekartläggning kan stärka både företagskultur och arbetsgivarvarumärke.
Med det nya EU-direktivet om lönetransparens blir det nu förbjudet för arbetsgivare att hemlighålla sina lönestrukturer. Alla företag med fler än tio anställda måste dokumentera sin lönekartläggning och kunna visa för medarbetare hur löner sätts, jämföra lika och likvärdiga arbeten samt kommunicera medellöner inom dessa grupper. Det kan låta betungande, men Daniel Edenholm, expert på lönetransparens, ser det som en möjlighet till förändring på djupet.
– Jag har aldrig träffat en chef som vill diskriminera, men ändå ser vi löneskillnader mellan män och kvinnor. Det handlar ofta om brist på struktur och koll på data, säger Daniel Edenholm.
Att genomföra en lönekartläggning innebär att företaget skapar ordning och reda – genom att kategorisera arbetsuppgifter och dokumentera vilka faktorer som påverkar lön. Tre centrala komponenter ligger bakom varje lönesättning: arbetsuppgifter, individens kompetens och marknadens efterfrågan.
– Om du inte har gjort det här arbetet, är det lätt att lönesättningen blir osaklig av misstag. Med en tydlig jobbkatalog – eller jobbarkitektur – kan du jämföra likvärdiga roller på ett rättvist sätt, förklarar han.
För många små företag utan egen HR-avdelning kan kravet kännas övermäktigt. Här ser Daniel att de som hjälper företaget med lönerna kan vara till stor hjälp.
– Lönekonsulter sitter ofta på den data som behövs för att skapa strukturen. De kan stötta med att dokumentera, kategorisera roller och analysera löneskillnader. Det handlar om att bli lite som en ”lönedetektiv”.
När det nya direktivet träder i kraft får arbetsgivare inte längre fråga en arbetssökande om deras nuvarande lön. I stället måste företaget redovisa ett löneintervall för den aktuella tjänsten – vilket kräver att lönestrukturen redan finns på plats.
– Det skapar trygghet för både arbetsgivare och medarbetare. Transparens minskar känslan av orättvisa och stärker tilliten, säger Daniel.
Att införa lönetransparens är alltså inte bara en juridisk skyldighet, utan en möjlighet att förbättra arbetsmiljön och höja produktiviteten.
– Forskning visar att om medarbetare känner sig orättvist behandlade sjunker engagemanget. Men om lönerna är sakligt satta – och det går att förklara varför – ökar förtroendet. Det här är inte bara en fråga om compliance – det är ett verktyg för bättre ledarskap, konstaterar Daniel.
The post ”Lönekartläggning är inte ett hinder – det är en konkurrensfördel” appeared first on Tidningen Konsulten.
Snart är det dags att planera sommarens semester. Här är några viktiga regler du behöver ha koll på som arbetsgivare.
Semesterlagen innehåller både tvingande regler och sådana som går att anpassa via kollektivavtal. Du måste till exempel se till att varje anställd tar ut minst 20 betalda semesterdagar per år – om dagarna är intjänade. Nyanställda som bara har obetalda dagar kan inte tvingas ta semester.
Vissa regler, som hur semesterlönen räknas ut, kan enbart regleras i kollektivavtal. Det går givetvis alltid att ge högre ersättning än vad lagen anger.
Huvudsemesterperioden (juni–augusti) behöver du planera i god tid. Har du kollektivavtal ska du förhandla med facket om hur semestern ska förläggas – men det är verksamhetens behov som väger tyngst, och det är du som bestämmer i slutändan.
Även om du saknar kollektivavtal kan du behöva förhandla, om någon anställd är fackligt ansluten. Tänk på att flera fackförbund kan behöva kallas.
Om du inte har kollektivavtal eller facklig representation är det ändå vanligt att semestern planeras genom samråd, till exempel via en lista som skickas runt bland de anställda. Om du inte kan bevilja alla önskemål bestämmer du som arbetsgivare hur semestern ska läggas ut. Det ska meddelas senast två månader i förväg.
Normalt har anställda rätt till fyra veckors sammanhängande semester under sommaren. Men om du har särskilda skäl – till exempel högsäsong eller brist på vikarier – kan semestern förläggas till annan tid.
Ja, varje anställd måste ta ut minst 20 betalda dagar per år, förutsatt att dagarna är intjänade. Du kan däremot inte kräva att någon tar ut alla 25 dagar – fem dagar får sparas.
Oavsett hur arbetstiden är förlagd ska 25 semesterdagar motsvara fem veckors ledighet. För deltidsanställda räknas dagarna ofta om till nettosemesterdagar, särskilt om ni har kollektivavtal. Nettosemesterdagarna motsvarar det antal arbetsdagar som kan tas ut i semesterledighet.
Exempel: Ella jobbar fyra dagar i veckan. Då får hon 20 nettosemesterdagar (4/5 x 25).
För nyanställda som inte har tjänat in någon betald semester kan du bevilja förskottssemester för att fylla upp till exempelvis fyra eller fem veckors betald ledighet.
Exempel: Egon börjar 1 januari och har tjänat in 7 dagar till sommaren. Du kan ge 13 dagar i förskott så att han får fyra veckors betald semester – eller 18 dagar för fem veckor. Avtala skriftligt med den anställde om förskottssemestern. Viktigt att påpeka att förskottssemestern dras av på slutlönen om Egon slutar inom fem år.
För obetalda dagar görs löneavdrag (vanligen 4,6 % eller 1/21 av månadslönen per dag). Men frånvaron är semesterlönegrundande, så nästa års semesterrätt påverkas inte.
Blir en anställd sjuk eller behöver vabba under semestern har denne rätt att pausa semestern och spara dagarna. Det ska meddelas senast första vardagen efter ledighetens slut – om du inte kräver anmälan samma dag. I så fall måste du ha informerat om det innan semestern började.
I princip inte. En anställd med nyckelfunktion kan i undantagsfall behöva avbryta semestern, men det kräver att ni har avtalat om det i förväg. Det finns inga regler om vilken ersättning som ska ges, men semesterdagar får inte räknas av – eftersom semesterdagar alltid gäller ledighet hela dagar.
Om en anställd vill ta ut sparade dagar ihop med årets semester ska du få veta det när semestern planeras. Om fem eller fler sparade dagar tas ut har personen rätt att ta all ledighet i ett sammanhang.
För anställningar kortare än tre månader, som till exempel semestervikarier, kan du avtala bort rätten till semesterledighet – men inte till semesterlön. Den kan i så fall betalas ut löpande med lönen, men måste särredovisas.
The post Att tänka på när du planerar anställdas semester appeared first on Tidningen Konsulten.
Ekonomisk brottslighet är ett växande samhällsproblem – men också något vi tillsammans kan motverka. Hos Ekobrottsmyndigheten står det brottsförebyggande arbetet i fokus, och Auktoriserade Redovisningskonsulter lyfts fram som en viktig del av lösningen.
Ekobrottsmyndighetens uppdrag är tydligt: att förebygga, upptäcka och bekämpa ekonomisk brottslighet. Men i takt med att brottsligheten blir mer komplex och teknisk krävs ett bredare samarbete. Här spelar redovisningskonsulter en viktig roll.
– Konsulterna kan se mönster vi inte upptäcker – och här kan de verkligen göra skillnad, säger Mikael Majidoff, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten.
Tillsammans med kollegan Lynn Ehn arbetar Mikael Majidoff med att stärka det brottsförebyggande arbetet, både inom myndigheten och genom samverkan med andra aktörer.
– Det är inte möjligt att utreda och åtala alla brott. Därför behöver vi lägga större kraft på att förhindra att de sker från början. Förebyggande arbete kräver samverkan – med myndigheter, branschorganisationer och näringslivet, säger Lynn Ehn.
Ekonomisk brottslighet är ofta dold och svår att upptäcka, vilket gör konsulternas insyn i kundernas ekonomi särskilt värdefull. Deras vardagliga kontakt med företag ger dem möjlighet att upptäcka avvikelser tidigt – och agera.
Lena Lind, förbundsdirektör på Srf konsulterna, lyfter redovisnings- och lönekonsulternas unika position.
– Våra Auktoriserade Redovisnings- och Lönekonsulter arbetar nära sina kunder – ofta små och medelstora företag – och har god insyn i deras ekonomi. De kan reagera och agera om något inte verkar stå rätt till, säger hon.
Srf konsulternas medlemmar är också skyldiga att följa ett riskbaserat arbetssätt, där kundkännedom och goda rutiner är avgörande. Auktorisationen ställer krav på kontinuerlig kompetensutveckling, kvalitetskontroll och ett etiskt förhållningssätt.
– Deras tyngd i rollen som Auktoriserade konsulter blir också allt viktigare i en värld som blir mer komplex och osäker, säger Lena Lind. Det är en kvalitetsstämpel som borgar för trygghet.
Att redovisningskonsulter hjälper företag att följa god redovisningssed bidrar inte bara till att företagen uppfyller lagkrav – det skapar också rättvisa konkurrensvillkor. När alla spelar efter samma regler blir det svårare för oseriösa aktörer att få fotfäste. På så sätt bidrar redovisningskonsulter till både sund företagsutveckling och ett tryggare, starkare samhälle
– Det handlar om att betona vikten av ordning och reda och att sprida kunskap om gällande regelverk och standarder. Konsulterna är en viktig brygga mellan lagstiftning och företagarvardag, säger Lena Lind.
Att förhindra att företag utnyttjas för brott kräver samverkan. Ekobrottsmyndigheten betonar vikten av dialog och informationsutbyte mellan myndigheter, företag och konsulter.
– Vi måste prata med varandra – den goda sidan måste samarbeta, annars vinner den andra, säger Mikael Majidoff.
Med rätt kunskap och rutiner, och med Auktoriserade Redovisningskonsulter vid företagens sida, kan mycket göras för att tidigt upptäcka och stoppa brott.
Ha god kännedom om dina kunder och deras verksamhet
Var uppmärksam på avvikande beteenden och ovanliga transaktioner
Begär alltid in avtal och relevanta underlag
Kom ihåg att du har anmälningsplikt vid misstanke om penningtvätt
Lyft frågan internt – diskutera rutiner och ansvar på byrån
Ta hjälp av Srf konsulternas stödmaterial och utbildningar
The post Ekobrottsmyndigheten: Redovisningskonsulten kan göra skillnad appeared first on Tidningen Konsulten.
Det finns många saker du som arbetsgivare ska tänka på om du ska anställa en ungdom i sommar. Det är en förmån att få bidra till en persons första anställning – men det är viktigt att anställningen blir en bra start på arbetslivet. Här kommer tre tips till dig som ska anställa en ungdom.
Ett tydligt anställningsavtal skapar trygghet för både dig och den du anställer. Du som arbetsgivare är skyldig att lämna skriftligt besked om anställningens grundläggande villkor. Det kan du göra i anställningsavtalet. Om något i avtalet ändras ska du informera om det skriftligen.
När du anställer en yngre person gäller särskilda arbetsmiljöregler avseende bland annat arbetstider och arbetsuppgifter.
Arbetsuppgifterna ska vara lämpliga och ofarliga för ungdomen. Med stigande ålder får arbetsuppgifterna vara mer ansvarstagande och normala. Vissa arbetsuppgifter får däremot aldrig utföras av en minderårig. Läs mer om vilka arbetsuppgifter som minderåriga får utföra.
Det finns tydliga regler för arbetstider om den anställde är under 18 år. Till exempel måste alla minderåriga ha minst 30 minuters sammanhängande rast efter fyra och en halv timmes arbete. Läs mer om vilka arbetstider som gäller.
Som arbetsgivare kan det vara hjälpsamt att upplysa den anställde om möjligheten att jämka så att skatten blir rätt från början. Jämkning innebär att arbetsgivaren inte behöver dra av lika mycket i skatt från lönen. Skatten som arbetsgivaren drar av tillgodoräknas den anställd när Skatteverket beslutar om skatten för året. Se länk till denna tjänst nedan.
Den som tjänar mindre än 24 873 kronor på ett sommarjobb och inte har andra inkomster under året ska inte betala inkomstskatt. För att arbetsgivaren inte ska dra någon skatt på inkomsten behöver den anställde lämna ett intyg till arbetsgivaren.
Även den som sommarjobbar och tjänar lite mer kan ha nytta av att jämka.
Utöver att du som arbetsgivare får möjlighet att bidra till en ung persons första erfarenhet av arbetslivet, finns det flera fördelar med att anställa ungdomar. De kan tillföra nya idéer och perspektiv samt bidra med energi som stärker verksamheten på både kort och lång sikt.
Många ungdomar har god teknisk kompetens och anpassar sig snabbt till nya digitala verktyg, vilket är en tillgång i dagens arbetsmiljö. Deras entusiasm och vilja att lära kan dessutom smitta av sig och bidra till en positiv företagskultur.
Att anställa en ung person kan också innebära lägre löne- och förmånskostnader. Det kan handla om att ingångslönen ofta är lägre än för mer erfarna medarbetare, att vissa förmånskostnader är begränsade i början av anställningen (t.ex. pensionsavsättning och föräldralön), eller att unga personer generellt är mer flexibla vad gäller arbetstid och öppna för deltidslösningar.
Samtidigt ges möjlighet att forma och introducera personen i företagets arbetssätt och värderingar redan från start, något som på sikt kan leda till långvariga och lojala medarbetare.
The post Ska du anställa en ungdom i sommar? Här är tre tips! appeared first on Tidningen Konsulten.
Den 2 maj ska deklarationen för dig som privatperson senast vara inne hos Skatteverket om du inte har fått anstånd att lämna den senare. Här kommer några bra tips på vägen.
Förra året var första gången som plattformsföretag skulle lämna kontrolluppgifter i vissa fall vid uthyrning av fast egendom, försäljning av personliga tjänster, försäljning av varor och uthyrning av transportmedel. I årets deklaration kan du se de inrapporterade beloppen på specifikationen till deklarationen och på Mina sidor. Nyheten är hur och vad Skatteverket visar för uppgifter.
På deklarationen blir det lättare att lämna uppgifter om utländska inkomster, till exempel arbetsinkomster och pension. Det framgår nu på deklarationen vilka uppgifter som ska lämnas. Däremot behöver du inte lämna uppgifter om du har fått utdelning och Skatteverket automatiskt har medgivit avräkning av den utländska skatten.
Alla under 18 år kommer att få en pappersdeklaration så att vårdnadshavarna blir medvetna om att barnet ska lämna en deklaration.
Under sista halvåret 2024 (1 /7 – 31/12 2024) gällde en tillfällig höjning av rot- och rutavdraget. Under denna period kunde du få upp till 75 000 kronor i både rot- och rutavdrag, vilket innebar en total skattereduktion på 150 000 kronor per person.
De flesta uppgifter i deklarationen är förtryckta vilket innebär att du bara behöver kontrollera att kontrolluppgifterna stämmer. Det kan bland annat vara uppgifter om inkomsträntor och lön. Det är också viktigt att kontrollera om det finns några uppgifter i specifikationen till inkomstdeklarationen som du själv måste fylla i. Till exempel om du har sålt aktier eller en fastighet.
Om det saknas uppgifter eller finns fel i deklarationen kan det bero på att Skatteverket saknade eller hade fått felaktiga uppgifter när deklarationen skapades. Deklarationen är däremot alltid uppdaterad med de senaste uppgifterna i e-tjänsten. Om uppgifterna har ändrats efter att deklarationen skapades behöver du bara godkänna dem i e-tjänsten. Det kan du göra både med koder och med din e-legitimation.
Om du anser att uppgiften är felaktig ska du kontakta uppgiftslämnaren som behöver lämna in en rättad uppgift till Skatteverket så snart som möjligt. Lämna även meddelande i deklarationen om att uppgifterna är fel.
Det finns några avdrag och andra möjligheter till ändringar i deklarationen som du själv måste göra. Huvudregeln när det gäller avdrag är att du kan dra av de utgifter du har haft för att få inkomster eller behålla dem. Man brukar ju säga att utgifterna ska vara nödvändiga för att få avdrag i inkomstslaget tjänst. Avdrag kan alltså medges endast när det finns en motsvarande skattepliktig inkomst som motiverar avdraget. En väsentlig inskränkning i avdragsrätten är till exempel att du inte får göra avdrag för privata levnadskostnader. Läs mer om olika avdrag för privatpersoner hos Skatteverket.
När det gäller ränteutgifterna är de räntor som har betalats under 2024 avdragsgilla i sin helhet. Inga ändrade regler för inkomståret 2024. Begränsningarna gäller för räntor som betalas från och med 2025. Läs mer om Begränsad möjlighet till avdrag för ränteutgifter – Tidningen Konsulten.
Enligt statistik från Skatteverket är avdrag för resor till och från arbetet vanligast. Närmare 900 000 personer gjorde avdraget för detta i deklarationen för inkomståret 2023. Även för beskattningsåret 2024 gäller att avdrag för resor till och från arbetet får göras genom ett schablonavdrag. Du får dra av olika belopp beroende på vilket transportmedel du har använt. För egen bil är avdraget 25 kronor per mil. När det gäller resor med förmånsbilar är avdraget 12 kronor per mil för bilar som ej drivs helt med el och 9,50 kronor per mil för elbilar. Avdrag medges bara för den del som överstiger 11 000 kronor. Skatteverket reducerar avdraget med det beloppet.
Tänk på att vissa förutsättningar måste vara uppfyllda för att du ska få göra vissa avdrag med egen bil. Du behöver bland annat gjort en tidsvinst på två timmar genom att använda egen bil i stället för allmänna transportmedel. Även om du har använt bil men inte uppfyller förutsättningarna för avdraget får du göra avdrag för de utgifter du skulle haft om du hade åkt med allmänna transportmedel.
Läs mer om förutsättningarna för avdrag för resor med egen bil. Skatteverket har även en e-tjänst där du kan beräkna sitt reseavdrag.
Har du sålt ditt hus eller din bostadsrätt under 2024 ska du redovisa försäljningen i deklarationen. Det gör du på blankett K5 för privatbostad och K6 för bostadsrätt. Den svåra frågan är vilka förbättringsutgifter det går att göra avdrag för.
Förbättringsutgifterna kan delas upp i två kategorier – ny-, till- och ombyggnad respektive reparationer och underhåll.
När det gäller förbättringsåtgärder (utgifter) som avser ny-, till- och ombyggnad eller därmed jämställda grundförbättringar (s.k. grundförbättringar) är dessa alltid avdragsgilla under förutsättning att de årligen, tillsammans med eventuella förbättrande reparationer, uppgår till minst 5 000 kronor. Den tidsgräns på fem år som gäller för förbättrande reparationer och underhåll, gäller inte för grundförbättringar. För grundförbättringar görs ingen prövning om de är förbättrande eller medfört ett bättre skick.
Att bedöma avdragsrätten för utgifter för förbättrande reparationer och underhåll är lite svårare. För det första gäller en tidsgräns. Utgifterna ska hänföra sig till försäljningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren. För det andra ska åtgärderna ha medfört att fastigheten vid avyttringen är i bättre skick än vid förvärvet. För det tredje krävs att reparationerna och underhållet årligen tillsammans med eventuella ny-, till-, och ombyggnationer eller andra grundförbättringar, uppgår till minst 5 000 kronor.
En och samma åtgärd kan innefatta både reparation, för vilken avdrag inte ska medges, och en avdragsgill förbättring. Man skiljer på om förbättringsåtgärden är en grundförbättring, vilket innebär att fastigheten tillförs något som inte funnits tidigare, eller om förbättringsåtgärden är en förbättrande reparation. Är det fråga om en grundförbättring föreligger ”evig” avdragsrätt på samma sätt som för ny-, till- eller ombyggnadsåtgärder, medan en förbättrande reparation förutsätter att åtgärden gjorts inom fem år före avyttringsåret.
Skatteverket har även en e-tjänst där du kan räkna ut avdraget för renoveringar och nybyggnation.
För att få avdrag för reparationer och grundförbättringar krävs att du har haft en utgift. Har du inte kvar fakturor och kvitton som kan visa utgifterna kan det finnas möjlighet att få avdrag för förbättringsutgifter med ett skäligt belopp. Då krävs det att du har andra underlag som kan visa att det har skett förbättringar som ger rätt till avdrag, omfattningen av arbetet och när arbetet utfördes. Det kan vara ritningar, fotografier före och efter, kontoutdrag eller liknande.
Om det uppstår en vinst när du har sålt din bostad och ska köpa eller har köpt en ny kan du i vissa fall ha en möjlighet att skjuta upp beskattningen av hela eller delar av vinsten genom att begära bostadsuppskov. På det sättet skjuts beskattningen av vinsten framåt i tiden. Tidigare betalade man en årlig skatt på uppskovsbeloppet – en uppskovsränta. Den togs bort från och med inkomståret 2021. Eftersom det inte längre kostar något att skjuta på beskattningen av bostadsvinsten, kan det för vissa vara lönsamt att ansöka om bostadsuppskov i efterhand genom omprövning.
Läs mer om förutsättningarna för uppskov på Skatteverkets hemsida.
Har du sålt eller löst in aktier eller andra värdepapper ska detta redovisas i bilaga K4 till inkomstdeklarationen. Vinsten eller förlusten är skillnaden mellan ersättningen vid försäljningen efter avdrag för försäljningskostnader och aktiens omkostnadsbelopp. Omkostnadsbeloppet är summan av anskaffningsutgifter, oftast det belopp som du sammanlagt har betalat för värdepapperna.
Genomsnittsmetoden är ett sätt att räkna ut omkostnadsbeloppet. För att kunna använda genomsnittsmetoden behöver du alla avräkningsnotor från banken som visar de köp och försäljningar som du har gjort. För att få fram det genomsnittliga omkostnadsbeloppet per aktie delas det belopp du har köpt samtliga aktier för med antalet aktier . Omkostnadsbelopp ska räknas för varje slags aktie, till exempel ett för Ericsson A-aktier och ett för Ericsson B-aktier. Skatteverket har en beräkningshjälp för omkostnadsbeloppet.
Enklare blir uträkningen om alla aktier köpts vid ett och samma tillfälle och sedan sålts vid ett tillfälle. Då behöver du bara avräkningsnotorna från köp och försäljning. Detta gäller under förutsättning att det inte inträffat någon händelse i bolaget som påverkar omkostnadsbeloppet.
Om du inte har underlag eller inte vill räkna fram det genomsnittliga omkostnadsbeloppet kan du använda en schablonmetod. Metoden innebär att omkostnadsbeloppet beräknas till 20 procent av försäljningspriset, efter avdraget för bankavgiften eller courtaget. Resterande del, det vill säga 80 procent av försäljningspriset, räknas som vinst. Metoden får användas bland annat om du har sålt marknadsnoterade aktier eller marknadsnoterade aktieindexobligationer. Det är förmånligare att beräkna omkostnadsbeloppet enligt schablonmetoden om aktierna har ökat i värde med mer än 400 procent.
Skatteverket har tagit fram flera tjänster som beskriver försäljningen av aktier.
Har du aktier på investeringssparkonto ska försäljningarna under året inte redovisas. Du betalar inte någon skatt för vinst, förluster eller utdelningar. I stället betalas en årlig skatt som baseras på det sammanlagda värdet på tillgångarna oavsett om du gör en vinst eller förlust. Investeringsföretaget, till exempel banker, lämnar kontrolluppgifter om schablonintäkten till Skatteverket och den kommer att framgå av deklarationen. På Skatteverkets hemsida kan du själv räkna ut din schablonintäkt.
Behöver du mer tid för att deklarera och fylla i alla bilagor? Då finns det möjlighet att ansöka om anstånd till den 2 juni. Din ansökan behöver vara inne hos Skatteverket senast den 2 maj. Anstånd kan du söka på Mina sidor eller genom att ringa till Skatteverket.
The post Dags att deklarera – nyheter och tips för dig som privatperson! appeared first on Tidningen Konsulten.
Den 11 mars antog EU formellt ViDA – ett omfattande reformpaket som ska digitalisera momshanteringen i Europa och som vi skrivit om tidigare. Nu börjar den svenska resan mot implementering, och det är hög tid för både företag och redovisningskonsulter att sätta sig in i vad som väntar. Fredrik Andersson Carlö, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, ger sin bild av nuläget – och varför det största hotet är att inte göra någonting alls.
EU:s beslut att genomföra VAT in the Digital Age (ViDA) innebär att e-fakturering och transaktionsbaserad rapportering blir obligatoriskt i hela unionen – med start 1 juli 2030. För svensk del markerar det starten på en omfattande lagstiftningsprocess.
– Nu börjar vår resa. Beslutet är taget på EU-nivå, men exakt hur vi ska genomföra det i Sverige återstår till stor del att utforma. Vissa delar är gemensamma för hela EU, men mycket är också upp till varje medlemsland att bestämma, säger Fredrik.
Frågor som måste besvaras nationellt är till exempel vilket e-faktureringssystem Sverige ska använda, om EDI-lösningar ska tillåtas, och om vi ska bygga en statlig infrastruktur eller öppna för en operatörsdriven marknad.
Flera av Europas största ekonomier – däribland Tyskland – har redan beslutat att införa obligatorisk e-fakturering före 2030. Norge utreder frågan, och andra länder som Italien har infört statliga portaler.
– Om Sverige väljer att vänta finns det en uppenbar alternativkostnad. Det handlar inte bara om momsbedrägerier, utan om vår framtida konkurrenskraft. Att inte agera kan innebära att vi blir den svaga länken i EU:s momsflöde, säger Fredrik.
Han menar att vi har en möjlighet att påverka utvecklingen – men bara om vi agerar i tid.
Även om lagen träder i kraft först 2030, uppmanar Fredrik både företag och redovisningskonsulter att börja förbereda sig redan nu.
– Redan idag kan du fundera på hur du hanterar fakturering och vilka standarder du använder. Säljer du till offentlig sektor, e-fakturerar du troligen redan. Men nu går utvecklingen mot att det blir norm även i det privata.
Han rekommenderar att företag som ska uppgradera system eller byta standard väljer lösningar som redan nu uppfyller den europeiska e-faktureringsstandarden – till exempel PEPPOL.
– Att välja en standard som riskerar att försvinna kan bli dyrt. Det gäller att tänka långsiktigt, även om inget är lag än.
Fredrik ser en viktig roll för redovisningskonsulter i övergången:
– Se till att du inte blir en bromskloss. Hjälp istället dina kunder att förbereda sig. Digitalisering är inte något vi ska motarbeta – det är en möjlighet att effektivisera och stärka företagandet.
Han lyfter också vikten av att redovisningskonsulter, fakturaoperatörer och systemutvecklare tillsammans gör det lätt att göra rätt:
– Vi behöver bygga tjänster som förenklar, särskilt för de minsta företagen. I bästa fall blir det här ett smidigt steg in i en modern, digital infrastruktur – inte en ny pålaga.
För företagen är den störta vinsten med ViDa att flöden automatiseras och därmed även effektiviseras.
– Digitaliseringen sparar tid, minskar manuell hantering, ger bättre kontroll och innebär mindre onödiga kostnader – som arkivering eller hantering av pappersfakturor. Det är en enorm potential för besparingar, säger Fredrik.
Men med transaktionsbaserad rapportering följer även samhällsnytta i och med att myndigheterna får bättre verktyg mot skattefusk och organiserad ekonomisk brottslighet.
– Vi får insyn i hela transaktionskedjan – det gör att vi snabbare kan agera mot misstänkta upplägg, falska fakturor och penningtvätt, säger Fredrik.
Det största hotet mot en lyckad övergång? Att Sverige står stilla.
– Den verkliga risken är att vi inte gör någonting. Då kan vi försätta oss i ett riktigt dåligt läge – både ekonomiskt, tekniskt och rättsligt. Men genom att agera nu kan vi påverka hur det här implementeras – och skapa bra lösningar för både företag och samhälle.
The post Momspaketet antaget i EU – vad händer nu? appeared first on Tidningen Konsulten.
Nu är det möjligt att se deklarationen för beskattningsåret 2024 digitalt. Får du pengar tillbaka eller måste du betala kvarskatt? Vad kan du göra för att inte få kvarskatt att betala 2026?
Redan nu är det dags att se över hur inkomsterna för 2025 kommer att beskattas när vi lämnar in deklarationen i maj 2026. Syftet med att arbetsgivare och andra utbetalare gör skatteavdrag är att den avdragna skatten ska ligga så nära den slutliga skatten som möjligt. Målet för skattebetalare och Skatteverket är alltså att ingen ska få kvarskatt. Men ändå händer det. Det kan bero på flera orsaker och därför är det viktig att redan under året kontrollera sin skattesituation, bedömda risken för kvarskatt och vid behov vidta åtgärder.
För att undvika kvarskatt behöver du förstå veta vad som påverkar den slutliga skatten du ska betala. Förenklat kan man säga att det beror på vilka inkomster du har och vilka utgifter som får dras av vid beskattningen. Löpande under året rapporterar och betalar olika utbetalare in avdragen skatt för inkomsterna. Detta för skattebetalaren inte ska behöva betala all skatt på en gång.
Redan under året bör du kontrollera att din arbetsgivare eller pensionsutbetalare rapporterat in de uppgifter som du har fått på lönespecifikationen. Uppgifterna kontrollerar du via Skatteverket på Mina sidor. Den avdragna skatten ska möta den slutliga skatt som bestäms efter beskattningsårets slut. Som privatperson kan du också påverka skatten genom att utnyttja olika skattereduktioner. Skatten påverkas också av grundavdraget.
Några händelser som kan ge kvarskatt är:
Ingen vill ha kvarskatt. Egentligen innebär kvarskatt att du har fått för stor utbetalning från din arbetsgivare under året eller att du har sålt till exempel aktier. Du har alltså fått pengar utbetalda utan att motsvarande skatt har betalats in. Det kan också bero på att du har utnyttjat skattereduktioner utan att ha någon skatt att avräkna dem mot. Du har helt enkelt ingen skatt att betala och därmed ingen skatt att avräkna skattereduktionen mot.
Några enkla åtgärder för att undvika kvarskatt nästa år:
En skattereduktion förutsätter att du har skatt att betala. Det innebär att du inte kan tillgodoräkna dig skattereduktionen om du inte har tillräckligt med skatt att betala. Vissa skattereduktioner kan omfördelas om du inte har tillräckligt med skatt att betala.
Skattereduktion för gåvor – Förutsättningen för omfördelning är att det avser makar som lever tillsammans eller sambor som tidigare varit gifta med varandra eller som har gemensamma barn. Den person som övertar ett skattereduktionsbelopp måste uppfylla villkoren för skattereduktion. Det har ingen betydelse för omfördelningen om gåvogivaren har lämnat en kontrolluppgift på gåvan eller inte.
Skattereduktion för rot- och rutarbeten – Personer som tillhör samma hushåll och som gemensamt har låtit utföra ett rot- eller rutarbete kan omfördela avdraget mellan sig om det visar sig att en av personerna inte kan utnyttja sin del av avdraget. Den som övertar ett rot- eller rutavdrag måste också uppfylla villkoren för rot- eller rutavdrag.
Under beskattningsåret kan köparen begära omfördelning genom att begära omprövning av sin preliminära skattereduktion. Omfördelningen kan också göras i inkomstdeklarationen i samband med begäran om slutlig skattereduktion. Om omfördelning begärs i inkomstdeklarationen är det bara den slutliga skattereduktionen som omfördelas. Den preliminära skattereduktionen ligger kvar på den överlåtande personen. Det kan innebära ytterligare skatt att betala för den överlåtande personen, medan den som får skattereduktionen tilldelad får mindre skatt att betala. Omfördelning av skattereduktionen kan även ske mellan köpare som inte har hushållsgemenskap. Det kan vara ett barn som äger den bostad där föräldrarna bor. Alla villkor måste då vara uppfyllda för den som skattereduktionen omfördelas till. Det är alltså möjligt att omfördela till den som hade haft rätt till skattereduktion redan vid ansökningstillfället.
Skattereduktion för underskott av kapital – om du har underskott av kapital får du en skattereduktion. Om det till exempel finns ett gemensamt lån kan ränteutgifterna fördelas mellan makarna, eftersom ränteutgifterna påverkar underskott eller inkomst av kapital. För att kunna fördela ränteutgifterna krävs att ni är gemensamt ansvariga för lånet och har betalat räntan. Dessa uppgifter kan korrigeras i inkomstdeklarationen, men det är viktigt att ni båda gör ändringen. Det gäller också sambor som har ett gemensamt lån. Skattereduktionen blir lägre för den del av underskottet som överstiger 100 000 kronor. Därför kan det vara klokt att omfördela utgiftsräntorna om maken har ett underskott under 100 000 kronor men makan har ett underskott över 100 000 kronor.
The post Undvik kvarskatt nästa år appeared first on Tidningen Konsulten.