Den 11 mars antog EU formellt ViDA – ett omfattande reformpaket som ska digitalisera momshanteringen i Europa och som vi skrivit om tidigare. Nu börjar den svenska resan mot implementering, och det är hög tid för både företag och redovisningskonsulter att sätta sig in i vad som väntar. Fredrik Andersson Carlö, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, ger sin bild av nuläget – och varför det största hotet är att inte göra någonting alls.
EU:s beslut att genomföra VAT in the Digital Age (ViDA) innebär att e-fakturering och transaktionsbaserad rapportering blir obligatoriskt i hela unionen – med start 1 juli 2030. För svensk del markerar det starten på en omfattande lagstiftningsprocess.
– Nu börjar vår resa. Beslutet är taget på EU-nivå, men exakt hur vi ska genomföra det i Sverige återstår till stor del att utforma. Vissa delar är gemensamma för hela EU, men mycket är också upp till varje medlemsland att bestämma, säger Fredrik.
Frågor som måste besvaras nationellt är till exempel vilket e-faktureringssystem Sverige ska använda, om EDI-lösningar ska tillåtas, och om vi ska bygga en statlig infrastruktur eller öppna för en operatörsdriven marknad.
Flera av Europas största ekonomier – däribland Tyskland – har redan beslutat att införa obligatorisk e-fakturering före 2030. Norge utreder frågan, och andra länder som Italien har infört statliga portaler.
– Om Sverige väljer att vänta finns det en uppenbar alternativkostnad. Det handlar inte bara om momsbedrägerier, utan om vår framtida konkurrenskraft. Att inte agera kan innebära att vi blir den svaga länken i EU:s momsflöde, säger Fredrik.
Han menar att vi har en möjlighet att påverka utvecklingen – men bara om vi agerar i tid.
Även om lagen träder i kraft först 2030, uppmanar Fredrik både företag och redovisningskonsulter att börja förbereda sig redan nu.
– Redan idag kan du fundera på hur du hanterar fakturering och vilka standarder du använder. Säljer du till offentlig sektor, e-fakturerar du troligen redan. Men nu går utvecklingen mot att det blir norm även i det privata.
Han rekommenderar att företag som ska uppgradera system eller byta standard väljer lösningar som redan nu uppfyller den europeiska e-faktureringsstandarden – till exempel PEPPOL.
– Att välja en standard som riskerar att försvinna kan bli dyrt. Det gäller att tänka långsiktigt, även om inget är lag än.
Fredrik ser en viktig roll för redovisningskonsulter i övergången:
– Se till att du inte blir en bromskloss. Hjälp istället dina kunder att förbereda sig. Digitalisering är inte något vi ska motarbeta – det är en möjlighet att effektivisera och stärka företagandet.
Han lyfter också vikten av att redovisningskonsulter, fakturaoperatörer och systemutvecklare tillsammans gör det lätt att göra rätt:
– Vi behöver bygga tjänster som förenklar, särskilt för de minsta företagen. I bästa fall blir det här ett smidigt steg in i en modern, digital infrastruktur – inte en ny pålaga.
För företagen är den störta vinsten med ViDa att flöden automatiseras och därmed även effektiviseras.
– Digitaliseringen sparar tid, minskar manuell hantering, ger bättre kontroll och innebär mindre onödiga kostnader – som arkivering eller hantering av pappersfakturor. Det är en enorm potential för besparingar, säger Fredrik.
Men med transaktionsbaserad rapportering följer även samhällsnytta i och med att myndigheterna får bättre verktyg mot skattefusk och organiserad ekonomisk brottslighet.
– Vi får insyn i hela transaktionskedjan – det gör att vi snabbare kan agera mot misstänkta upplägg, falska fakturor och penningtvätt, säger Fredrik.
Det största hotet mot en lyckad övergång? Att Sverige står stilla.
– Den verkliga risken är att vi inte gör någonting. Då kan vi försätta oss i ett riktigt dåligt läge – både ekonomiskt, tekniskt och rättsligt. Men genom att agera nu kan vi påverka hur det här implementeras – och skapa bra lösningar för både företag och samhälle.
The post Momspaketet antaget i EU – vad händer nu? appeared first on Tidningen Konsulten.
Nu är det möjligt att se deklarationen för beskattningsåret 2024 digitalt. Får du pengar tillbaka eller måste du betala kvarskatt? Vad kan du göra för att inte få kvarskatt att betala 2026?
Redan nu är det dags att se över hur inkomsterna för 2025 kommer att beskattas när vi lämnar in deklarationen i maj 2026. Syftet med att arbetsgivare och andra utbetalare gör skatteavdrag är att den avdragna skatten ska ligga så nära den slutliga skatten som möjligt. Målet för skattebetalare och Skatteverket är alltså att ingen ska få kvarskatt. Men ändå händer det. Det kan bero på flera orsaker och därför är det viktig att redan under året kontrollera sin skattesituation, bedömda risken för kvarskatt och vid behov vidta åtgärder.
För att undvika kvarskatt behöver du förstå veta vad som påverkar den slutliga skatten du ska betala. Förenklat kan man säga att det beror på vilka inkomster du har och vilka utgifter som får dras av vid beskattningen. Löpande under året rapporterar och betalar olika utbetalare in avdragen skatt för inkomsterna. Detta för skattebetalaren inte ska behöva betala all skatt på en gång.
Redan under året bör du kontrollera att din arbetsgivare eller pensionsutbetalare rapporterat in de uppgifter som du har fått på lönespecifikationen. Uppgifterna kontrollerar du via Skatteverket på Mina sidor. Den avdragna skatten ska möta den slutliga skatt som bestäms efter beskattningsårets slut. Som privatperson kan du också påverka skatten genom att utnyttja olika skattereduktioner. Skatten påverkas också av grundavdraget.
Några händelser som kan ge kvarskatt är:
Ingen vill ha kvarskatt. Egentligen innebär kvarskatt att du har fått för stor utbetalning från din arbetsgivare under året eller att du har sålt till exempel aktier. Du har alltså fått pengar utbetalda utan att motsvarande skatt har betalats in. Det kan också bero på att du har utnyttjat skattereduktioner utan att ha någon skatt att avräkna dem mot. Du har helt enkelt ingen skatt att betala och därmed ingen skatt att avräkna skattereduktionen mot.
Några enkla åtgärder för att undvika kvarskatt nästa år:
En skattereduktion förutsätter att du har skatt att betala. Det innebär att du inte kan tillgodoräkna dig skattereduktionen om du inte har tillräckligt med skatt att betala. Vissa skattereduktioner kan omfördelas om du inte har tillräckligt med skatt att betala.
Skattereduktion för gåvor – Förutsättningen för omfördelning är att det avser makar som lever tillsammans eller sambor som tidigare varit gifta med varandra eller som har gemensamma barn. Den person som övertar ett skattereduktionsbelopp måste uppfylla villkoren för skattereduktion. Det har ingen betydelse för omfördelningen om gåvogivaren har lämnat en kontrolluppgift på gåvan eller inte.
Skattereduktion för rot- och rutarbeten – Personer som tillhör samma hushåll och som gemensamt har låtit utföra ett rot- eller rutarbete kan omfördela avdraget mellan sig om det visar sig att en av personerna inte kan utnyttja sin del av avdraget. Den som övertar ett rot- eller rutavdrag måste också uppfylla villkoren för rot- eller rutavdrag.
Under beskattningsåret kan köparen begära omfördelning genom att begära omprövning av sin preliminära skattereduktion. Omfördelningen kan också göras i inkomstdeklarationen i samband med begäran om slutlig skattereduktion. Om omfördelning begärs i inkomstdeklarationen är det bara den slutliga skattereduktionen som omfördelas. Den preliminära skattereduktionen ligger kvar på den överlåtande personen. Det kan innebära ytterligare skatt att betala för den överlåtande personen, medan den som får skattereduktionen tilldelad får mindre skatt att betala. Omfördelning av skattereduktionen kan även ske mellan köpare som inte har hushållsgemenskap. Det kan vara ett barn som äger den bostad där föräldrarna bor. Alla villkor måste då vara uppfyllda för den som skattereduktionen omfördelas till. Det är alltså möjligt att omfördela till den som hade haft rätt till skattereduktion redan vid ansökningstillfället.
Skattereduktion för underskott av kapital – om du har underskott av kapital får du en skattereduktion. Om det till exempel finns ett gemensamt lån kan ränteutgifterna fördelas mellan makarna, eftersom ränteutgifterna påverkar underskott eller inkomst av kapital. För att kunna fördela ränteutgifterna krävs att ni är gemensamt ansvariga för lånet och har betalat räntan. Dessa uppgifter kan korrigeras i inkomstdeklarationen, men det är viktigt att ni båda gör ändringen. Det gäller också sambor som har ett gemensamt lån. Skattereduktionen blir lägre för den del av underskottet som överstiger 100 000 kronor. Därför kan det vara klokt att omfördela utgiftsräntorna om maken har ett underskott under 100 000 kronor men makan har ett underskott över 100 000 kronor.
The post Undvik kvarskatt nästa år appeared first on Tidningen Konsulten.
Ett unikt nordiskt samarbete håller på att förändra spelplanen för små och medelstora företag. Med målet att minska administration, automatisera affärsprocesser och möjliggöra gränsöverskridande handel, är programmet Nordic Smart Government & Business på väg att skapa ett digitalt ekosystem som sätter Norden i framkant. En av de som varit högst delaktig i programmet är Torbjörn Ull på Bolagsverket. Här berättar han om arbetet och hur det kan gynna företagare.
När Torbjörn Ull började sitt arbete med Nordic Smart Government & Business (NSG&B) i april 2019, var visionen från Nordiska ministerrådet tydlig: att göra Norden till världens mest integrerade och hållbara region till år 2030. Programmets mål var att förenkla och stärka förutsättningarna för små och medelstora företag (SME) genom att skapa ett digitalt ekosystem för affärsdata i realtid.
– Tanken är att skapa ett mervärde för SME genom att automatisera flöden av affärsinformation mellan företag och myndigheter, förklarar Torbjörn Ull, projektledare på Bolagsverket. Vi ville göra det på ett sätt som känns tryggt och säkert för företagen och samtidigt skapar innovation och tillväxt.
Med stöd från 21 myndigheter och tätt samarbete med den privata sektorn, fokuserade programmet på att identifiera både behov och utmaningar.
– Samarbetet har gett oss en stor förståelse för de likheter och olikheter som finns mellan de nordiska länderna, säger Torbjörn. Det har också lagt en viktig grund för att kunna arbeta tillsammans framöver, särskilt med kommande EU-regleringar som påverkar alla länder i regionen.
Konkreta resultat: Automatiserade affärsflöden och standardiserade lösningar
Under perioden 2021–2024 har NSG&B uppnått flera milstolpar som redan nu börjar underlätta vardagen för företag i Norden.
Ett av de mest lovande resultaten är arbetet med digitala affärsdokument. Pilotprojekt har visat att det går att automatisera hela processen för gränsöverskridande handel med hjälp av e-dokument som e-fakturor, e-order och e-kvitton via exempelvis Peppol-nätverket.
– Detta minskar den administrativa bördan avsevärt, exempelvis vid rapportering till skattemyndigheterna enligt VIDA eller vid framtida hållbarhetsupphandlingar, förklarar Torbjörn. Ett konkret exempel är hur e-kvitton kan bära information som direkt integreras i bokföringssystemet.
Ett annat viktigt framsteg är utvecklingen av ett nordiskt API som ger företag möjlighet att hämta grundläggande information om sina affärspartners direkt från myndigheternas företagsregister – i realtid.
– API:et gör det möjligt att verifiera om en affärspartner verkligen är den de utger sig för att vara, eller om en person har rätt att representera företaget, säger Torbjörn. Det här bygger på tillit, eftersom datan kommer direkt från de nationella myndigheterna.
API:et är redan implementerat i fyra av de fem nordiska länderna, och Sverige förväntas vara helt anslutet under första kvartalet 2025.
För att skapa enhetlighet och minska kostnader för manuella tolkningar, har NSG&B utvecklat ett gemensamt nordiskt ordförråd för finansiella data, det så kallade Nordic Vocabulary.
– Det här är en semantisk modell som gör det möjligt att verifiera företagsuppgifter och analysera information mellan företag i olika nordiska länder, berättar Torbjörn. Det underlättar inte bara för investerare och affärspartners, utan också för granskning av hållbarhets- och miljödata i framtiden.
För svenska småföretagare innebär NSG&B:s resultat flera fördelar som kan förenkla verksamheten och skapa nya möjligheter.
– För företagen innebär det att de får bättre kontroll och kan fokusera på att utveckla sin kärnverksamhet, förklarar Torbjörn.
Även om NSG&B-programmet avslutades i juni 2024, lever arbetet vidare i en mindre nordisk arbetsgrupp med fokus på tre huvudområden:
– Vi har fått mycket positiv respons från EU och hoppas att våra modeller kan bidra till att sätta standarder även på europeisk nivå, säger Torbjörn.
En viktig fråga framöver är hur redovisnings- och lönekonsulter kan hjälpa företag att dra nytta av de nya lösningarna.
– Jag tror att konsulternas roll kommer att bli allt viktigare, särskilt när det gäller hållbarhetsrapportering och att säkerställa att företagen uppfyller nya krav på datakvalitet, säger Torbjörn. Det är ett område där konsulterna verkligen kan bidra med sin expertis och stödja företagen i övergången till en mer digital och automatiserad framtid.
För dig som är nyfiken på att komma igång, finns redan nu möjlighet att använda det nordiska API:et för företagsdata.
– API:et är tillgängligt via Bolagsverket och andra nordiska myndigheter, och företag kan redan idag hämta grundinformation om nordiska affärspartners, berättar Torbjörn. Vi uppmuntrar företag att börja använda det för att utforska de möjligheter som finns.
Mer information om API:et och andra resurser finns på nordicsmartgovernment.org.
– Det här är bara början, avslutar Torbjörn. Ju mer vi samarbetar, desto bättre kan vi skapa en framtid där Norden verkligen är den mest integrerade regionen i världen.
Läs mer om Nordic Smart Government & Business på Bolagsverkets hemsida.
The post Nordic Smart Government – en digital revolution för nordiska småföretag appeared first on Tidningen Konsulten.
Dags att fokusera på när aktiebolag ska lämna in inkomstdeklarationen och betala kvarskatt 2025.
För aktiebolag kan inlämningstidpunkten för inkomstdeklarationen vara lite mer komplicerad än för privatpersoner. Aktiebolag kan lämna in inkomstdeklarationen vid fyra tillfällen under året. Vilken tidpunkt som aktiebolaget ska lämna in sin deklaration styrs av bokslutsdagen. Nedan följer de olika tidpunkterna för inlämningen beroende på när räkenskapsåret avslutas.
Företagets bokslut: Maj – juni 2024
Deklarationen senast inlämnad: 15 januari 2025
Företagets bokslut: Juli – august 2024
Deklarationen senast inlämnad: 1 april 2025
Företagets bokslut: September – december 2024
Deklarationen senast inlämnad: 1 augusti 2025
Företagets bokslut: Januari – april 2025
Deklarationen senast inlämnad: 1 december 2025
Företagets bokslut: Maj – juni 2025
Deklarationen senast inlämnad: 15 januari 2026
Redan innan deklarationen ska vara inlämnad kan företaget behöva göra en fyllnadsinbetalning av skatt för att undvika kostnadsränta på kvarskatten. Det finns några olika tidpunkter för när kvarskatten ska vara betald för att företaget ska undvika kostnadsräntan. En försenad betalning kan bli onödigt kostsam.
Dessa tidpunkter gäller för fyllnadsinbetalningen när kvarskatten är mer än 30 000 kronor:
Företagets bokslut: September – december 2024
Pengarna ska finnas på skattekontot senast: 12 februari 2025
Företagets bokslut: Januari – april 2025
Pengarna ska finnas på skattekontot senast: 12 juni 2025
Företagets bokslut: Maj – juni 2025
Pengarna ska finnas på skattekontot senast: 12 augusti 2025
Företagets bokslut: Juli – augusti 2025
Pengarna ska finnas på skattekontot senast: 13 oktober 2025
Dessa tidpunkter gäller för fyllnadsinbetalningen när kvarskatten är högst 30 000 kronor:
Företagets bokslut: September – december 2024
Pengarna ska finnas på skattekontot senast: 5 maj 2025
Företagets bokslut: Januari – april 2025
Pengarna ska finnas på skattekontot senast: 3 september2025
Företagets bokslut: Maj – juni 2025
Pengarna ska finnas på skattekontot senast: 3 november 2025
Företagets bokslut: Juli – august 2025
Pengarna ska finnas på skattekontot senast: 3 januari 2026
Om skatten inte är betald vid de ovanstående tidpunkterna kommer kvarskatten att löpa med en kostnadsränta. Från vilken tidpunkt beror på storleken på kvarskatten. Den del av kvarskatten som överstiger 30 000 kronor kommer ett belöpa med ränta från ett tidigare datum än den del av kvarskatten som understiger 30 000 kronor.
Slutskatten förfaller till betalning vid olika tidpunkter beroende på när företaget skulle lämna in sin deklaration. Gemensamt är att kvarskatten alltid ska betalas inom ungefär 90 dagar från beslutsdatumet för slutlig skatt.
Då ska kvarskatten vara betald:
Bokslut: September – december 2023
Senast: 12 mars 2025
Bokslut: Januari – april 2024
Senast: 14 juli 2025
Bokslut: Maj – juni 2024
Senast: 12 september 2025
Bokslut: Juli – augusti 2024
Senast: 12 november 2025
Bokslut: September – december 2024
Senast: 12 mars 2026
Bokslut: Januari – april 2025
Senast: 14 juli 2026
The post Deklarationstidpunkter för aktiebolag under 2025 appeared first on Tidningen Konsulten.
EU-kommissionens nya förslag på hållbarhetsrapportering enligt CSRD innebär att 80 procent av företagen undantas. De storföretag som ska följa CSRD får inte föra över sina rapporteringskrav på mindre underleverantörer.
– Förslaget kallas ambitionssänkning, verklighetsanpassning eller en smartare väg till målet beroende på vem som uttalar sig. Eftersom vi ser att företag som hållbarhetsrapporterar vinner på det fortsätter vi att arbeta för att göra den processen allt smidigare, säger Lena Lind, förbundsdirektör och vd för Srf konsulterna.
Det nya förslaget gällande CSRD kommer från EU-kommissionen och kallas för Omnibus 1. Det ska antas av parlamentet och ministerrådet innan det blir verklighet. Enbart företag som har minst 1 000 anställda och 50 miljoner Euro i omsättning ska hållbarhetsrapportera enligt det. Även om det nya förslaget innebär att fler företag undantas träffade CSRD redan i sin nuvarande form främst storföretag.
För övriga företag är förslagets skrivningar om hur storföretagen ska hindras från att vidarebefordra sina rapporteringskrav på sina underleverantörer och deras leveranskedjor en större nyhet. Ett ”value-chain cap” ska stoppa sådana ”trickle down”-effekter.
– Det är helt rimligt att hänsyn tas till de små och medelstora företagens förutsättningar för en bra hållbarhetsrapportering. Detta kommer vi att bevaka när det nya EU-förslaget väl resulterar i lagförslag och remisser i Sverige, som vi gjort med tidigare förslag i frågan, intygar Lena Lind.
Gällande mindre företag föreslås att de 2028 ska börja rapportera enligt CSRD, i en version anpassad till dem. För de som frivilligt vill rapportera i linje med EU-kraven redan i dag ska en ny, enklare standard lanseras.
– Sammanfattningsvis innebär förslaget att EU:s långsiktiga inriktning för hållbarhetsrapportering ligger fast, men att införandet sker i ett långsammare tempo och att regelverket blir mindre detaljerat. Med det sagt finns det uppenbara fördelar att börja hållbarhetsrapportera, oavsett när lagstiftningen är på plats, säger Lena Lind och pekar på konkreta ekonomiska och miljömässiga vinster:
– Minskade kostnader för exempelvis bränsle, uppvärmning, ventilation, avfallshantering och inköp är typeffekter av en god hållbarhetsrapportering. Ett gott rykte som leverantör och arbetsgivare kommer på köpet. Det gäller byråer som börjat hållbarhetsrapportera och det gäller de företag byråerna börjat hjälpa med hållbarhetsrapportering.
Srf konsulterna har varit med och arbetat fram den nordiska standarden för hållbarhetsrapportering för små och medelstora företag: NSRS. Den linjerar med EU:s krav, är Excel-baserad och har rikligt med mallar och annat stödmaterial.
– Det är enkelt att börja hållbarhetsrapportera. Dels finns NSRS, dels har programleverantörerna redan byggt in lösningar som gör det enkelt att ta ut underlag till en hållbarhetsrapport och jämföra utvecklingen år från år. Dessutom finns specialprogram för hållbarhetsrapportering på marknaden. Denna utveckling fortsätter, det märker vi bland annat i diskussionerna i vår samverkansgrupp för programleverantörerna Redsam, avslutar Lena Lind.
The post Lag på hållbarhetsrapportering kan dröja appeared first on Tidningen Konsulten.
Den 31 marsmarkerar semesterårsskiftet för många företag. Det innebär att du som arbetsgivare måste hantera både intjänade och sparade semesterdagar på rätt sätt. Här får du koll på vad som gäller och vilka åtgärder du behöver vidta innan deadline?
Innan den 31 mars måste arbetsgivaren se till att de semesterdagar som inte går att spara tas ut i ledighet. Det är endast betalda dagar som överstiger 20 som får sparas för uttag senare år. Semesterdagar upp till 20 måste alltså tas ut i betald ledighet. Detta är en tvingande regel och det går inte att i stället betala ut ersättningen för dagar som inte får sparas. Om det inte finns tillräckligt med tid att förlägga ledigheten kan du som en sista utväg skjuta över dessa dagar till det nya året för att tas ut före det nya semesterårets semesterdagar. Även om detta i sig är fel så uppfyller man i vart fall lagens syfte att semesterdagar ska förläggas i ledighet för vila och rekreation.
Om en anställd har sparade semesterdagar som är fem år gamla måste dessa också tas ut i ledighet innan den 31 mars. Det är endast om detta regleras i kollektivavtal på förbundsnivå som längre sparande kan tillåtas.
Vid semesteromställningen den 31 mars ska du beräkna hur många semesterdagar som dina anställda har rätt att ta ut i betald ledighet under det kommande semesteråret (1 april 2025–31 mars 2026).
Det är i huvudsak anställningstiden som ligger till grund för intjänandet. Det har inte någon betydelse vilken sysselsättningsgrad den anställde har haft eller hur arbetstiden har varit förlagd. Även en person som varit anställd hela året men som till exempel endast enligt schema arbetar varannan vecka, tjänar in 25 semesterdagar. Förläggningen av semesterdagarna ska dock innebära att den sammanlagda ledigheten inklusive fridagar ska motsvara fem veckors ledighet.
Sysselsättningsgraden påverkar däremot vilken semesterlön som ska betalas ut under den betalda semesterledigheten. Har den anställde t ex bara arbetat 4 timmar om dagen, alltså halvtid, så blir också den intjänade semesterlönen beräknad på halvtid.
Antalet intjänade betalda semesterdagar räknas ut genom att dividera antalet anställningsdagar med 365. Det framräknade talet multipliceras med den anställdes semesterrätt. Uppstår ett brutet tal ska detta alltid höjas till närmsta heltal.
Exempel: Simon anställdes den 1 augusti 2024. Antalet anställningsdagar fram till den 31 mars 2025 är 243. Antalet intjänade betalda semesterdagar att ta ut fr o m den 1 april 2025 blir 17 (243/365×25 =17). Mellanskillnaden upp till hans semesterrätt, d v s 8 dagar, blir obetalda semesterdagar. Dessa behöver han dock inte ta ut i ledighet om han inte vill.
Frånvaro kan påverka intjänandet av betald semesterledighet. Viss frånvaro är semesterlönegrundande till exempel sjukfrånvaro i 180 dagar och föräldraledighet i 120 dagar per intjänandeår. De olika frånvaroslagen som ger rätt till semesterintjänande framgår av semesterlagen § 17. Frånvaro som överstiger antalet semesterlönegrundande dagar reducerar intjänandet av betald semesterledighet.
Exempel: Marie har varit anställd hela året men har varit föräldraledig i sex månader, sammanlagt 183 dagar, mellan den 1 juni och den 30 november. Det innebär att antalet intjänade semesterdagar reduceras. Antalet betalda semesterdagar för semesteråret 1 april 2025–31 mars 2026 blir 21 [(365-63)/365×25)].
Företag som omfattas av kollektivavtal kan avtala om andra intjänande- och semesterårsperioder än lagens 1 april–31 mars. Även utan stöd i kollektivavtal kan perioden vara en annan, t ex kalenderår, men då måste intjänandeåret och semesteråret sammanfalla. Det innebär att den semester som kommer att tjänas in kan tas ut i betald ledighet under samma period.
The post Dags att planera semesterdagarna – har du koll på vad som gäller? appeared first on Tidningen Konsulten.
Nytt år och snart dags att deklarera inkomster för 2024. Här lyfter vi några viktiga datum att ha koll på under 2025.
I och med att kostnadsräntan på skattekontot uppgår till 2,5 procent är det viktigt att veta vid vilka tidpunkter som skatten ska vara inbetald för att undvika denna ränta. Om kvarskatten överstiger 30 000 kronor ska denna vara inbetald redan den 12 februari för att undvika kostnadsränta. Kostnadsräntan börjar räknas från och med den 13 februari på den del av kvarskatten som överstiger 30 000 kronor.
Om kvarskatten understiger 30 000 kronor behöver betalningen finnas på skattekontot senast den 5 maj för att undvika kostnadsränta.
Om man inte betalar kvarskatten på förfallodagen kommer skulden att belöpa med den höga kostnadsräntan som uppgår till hela 17,5 procent. När den slutliga kvarskatten ska betalas beror på när man får sitt slutskattebesked. Kvarskatten ska vara betald 90 dagar efter att Skatteverket har beslutat om slutlig skatt. Nedan framgår tidpunkterna när betalningen ska vara gjord till skattekontot beroende på tidpunkten för slutskattebeskedet.
Det finns många olika anledningar till att man kan behöva betala in extra för att täcka upp för den slutliga skatten.
Här är exempel på situationer som kan ge kvarskatt:
Skatten kan beräknas med hjälp av Skatteverkets tjänst Räkna ut din skatt.
Inkomstdeklarationen för fysiska personer ska vara inlämnad till Skatteverket senast den 2 maj, om man inte har fått anstånd att lämna in deklarationen senare. Som vanligt finns det möjlighet att få tillbaka överskjutande skatt tidigare om man lämnar in deklarationen digitalt.
Deklarationen skickas den 3–7 mars till privatpersoner som har en digital brevlåda. Om man inte har en digital brevlåda skickas pappersdeklaration ut under tidsperioden den 15 mars-15 april. Om man hellre vill ha en digital deklaration behöver man skaffa en digital brevlåda senast den 2 mars.
Skatteverkets e-tjänst Inkomstdeklaration öppnar den 18 mars. Det är då möjligt att logga in med e-legitimation och deklarera. Vill man ha skatten tillbaka redan i april behöver deklarationen godkännas digitalt senast den 2 april. Du får då inte göra några ändringar eller tillägg i deklarationen och du måste också ha anmält ett mottagarkonto för utbetalningen.
Till den som deklarerar senast den 2 maj och vars deklaration är godkänd kommer Skatteverket att betala ut skatteåterbäringen den 3–5 juni.
The post Deklaration 2025 – viktiga datum att ha koll på för dig som privatperson! appeared first on Tidningen Konsulten.
Nytt år och dags att förnya träningskortet. För arbetsgivare som erbjuder sin personal ett friskvårdsbidrag finns det några saker att tänka på.
Friskvårdsbidrag är en form av personalvårdsförmån som en arbetsgivare har möjlighet att erbjuda sina anställda. Utgångspunkten är att förmåner som den anställde får från arbetsgivaren är skattepliktiga. Men det finns undantag. Friskvårdsbidrag är ett sådant undantag.
Friskvårdsbidraget kan vara skattefritt för den anställde om följande tre förutsättningar är uppfyllda.
Förmånen ska inte heller kunna bytas mot kontanter.
I februari förtydligade Skatteverket hur friskvårdsbidraget får användas. Friskvårdsbidraget kan användas för att bekosta ett årskort, klippkort eller motsvarande om det är specificerat vilken motion- eller friskvårdsaktivitet det avser. Kortet ska utges av den aktör som också tillhandahåller aktiviteten. Det krävs också att kortet är personligt och inte överlåtbart. Friskvårdsbidraget kan inte användas för att köpa presentkort som vid ett senare tillfälle kan användas för olika motions- eller friskvårdsaktiviteter, eftersom presentkortet i sig inte räknas som en godkänd aktivitet utan är ett betalningsmedel.
Det gör att man ska vara lite extra uppmärksam när det gäller olika betalningslösningar som finns på marknaden.
För att friskvårdsbidraget ska vara skattefritt för de anställa måste det erbjudas till företagets hela personal. Med hela personalen avses samtliga anställda oavsett anställningsvillkor. Det betyder att även vikarier och tillfälligt anställda ska omfattas av erbjudande av personalvårdsförmåner.
Skatteverket anser att en arbetsgivare med bibehållen skattefrihet kan välja att erbjuda alla anställda ett lika stort friskvårdsbidrag eller att proportionera friskvårdsbidrag utifrån de anställdas anställningstid eller sysselsättningsgrad. Anställda som till exempel arbetar deltid på 50 procent kan alltså erbjudas 50 procent av det fulla värdet av bidraget. Detta gäller under förutsättning att samma villkor gäller för samtliga anställda.
Sådan proportionering eller annan fördelning av bidrag kan dock inte göras utifrån kriterier som lönenivå, tjänsteställning eller arbetsort. Inte heller minskad arbetstid eller ledighet på grund av sjukskrivning eller föräldraledighet får medföra reducerat friskvårdsbidrag.
En arbetsgivare kan bara ersätta en anställds utlägg för utgifter för friskvård som den anställda betalar under anställningstiden.
Den som är delägare till ett aktiebolag och är anställd av företaget kan få friskvårdsbidrag precis som vilken anställd som helst under förutsättning att villkoren är uppfyllda.
Med mindre värde avses 5 000 kronor inklusive moms enligt Skatteverket. Högsta förvaltningsdomstolen har i ett avgörande ansett att ett friskvårdsbidrag på 6 500 kronor inklusive moms inte var av mindre värde.
En aktivitet som kostar mer än 1 000 kronor (inklusive moms) för ett enstaka tillfälle uppfyller inte kraven för att vara av enklare slag, om inte aktiviteten innehåller moment av motion och träning. En sådan aktivitet, det vill säga en aktivitet utan moment av motion och träning som till exempel massage som kostar mer än 1 000 kronor för ett tillfälle, är en skattepliktig förmån även om det totala friskvårdsbidraget är av mindre värde.
Friskvårdsbidraget får användas till enklare aktiviteter med inslag av motion som till exempel styrketräning, simning och dans. Men även behandlingar som är avstressande, motverkar ömhet och stelhet räknas som friskvård. Det går också att använda bidraget till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.
Tidigare hade Skatteverket en förteckning på de vanligast förekommande godkända friskvårdsaktiviteterna. Den omfattande listan är nu borttagen, eftersom det kunde tolkas som att aktiviteter som saknades på listan inte var godkända.
Det vanliga är att arbetsgivaren i efterhand ersätter den anställde med friskvårdsbidrag mot att den anställde lämnar in det personliga kvittot som styrker utgiften. Arbetsgivaren kan ersätta utlägg för årskort, klippkort eller enkelbiljetter samt för elektroniska motsvarigheter.
Vissa arbetsgivare kan ha avtal med någon form av friskvårdsportal och den anställde kan då teckna olika tjänster och “betala” med sitt friskvårdsbidrag direkt via portalen. Den anställde behöver i dessa fall inte ligga ute med pengar och inte heller lämna in kvittot.
Den som driver en enskild firma räknas inte som anställd och kan därför inte ge sig själv ett friskvårdsbidrag. Finns det anställda i företaget omfattas de dock av friskvårdsbidraget.
Kan arbetsgivaren erbjuda de anställda ett friskvårdsbidrag som överstiger 5 000 kronor?
Ja, men friskvårdsbidraget är då inte längre skattefritt för den anställde. Om arbetsgivaren betalar ett friskvårdsbidrag som överstiger 5 000 kronor är hela friskvårdsbidraget en skattepliktig förmån för den anställde, inte bara det överskjutande beloppet. Arbetsgivaren måste då också betala sociala avgifter på hela beloppet.
Kan en arbetsgivare ersätta en nyanställd för utlägg som denne haft innan anställningen började?
Nej. En arbetsgivare kan bara ersätta en anställds utlägg för utgifter för friskvård som den anställda betalar under anställningstiden.
Kan arbetsgivaren betala för utrustning och att det ingår i friskvårdsbidraget?
Nej, friskvårdsbidraget kan inte användas till t.ex. löparskor, skidor och skridskor.
Kan friskvårdsbidraget användas till appar och webbtjänster.
Ja, träningsprogram, rådgivning och andra liknande tjänster som en anställd använder via webbtjänster och appar kan vara en skattefri förmån. Det spelar ingen roll om de använder tjänsten hemma eller på någon annan plats. Exempel på appar och webbtjänster som kan vara en skattefri förmån är internetbaserade träningsprogram som yoga, motion, viktminskning och rökavvänjning, tjänster för registrering av egen träning, till exempel promenad- och löprundor.
The post Friskvårdsbidrag – vad gäller 2025? appeared first on Tidningen Konsulten.
Trots utmanande tider visar en ny rapport från Företagarförbundet att 76 procent av Sveriges småföretagare har gått med vinst de senaste tre åren. Men många brottas fortfarande med att känna sig trygga i att verksamheten följer rådande lagar och regler – särskilt skatteregler som ofta upplevs som svåra att förstå. Undersökningen lyfter också fram redovisningskonsulternas viktiga roll i att hjälpa småföretagare navigera dessa regler. Dennis Krook, projektledare och kommunikatör på Företagarförbundet, menar att fler småföretagare borde dra nytta av sin redovisningskonsult för att maximera sin potential.
Medier framställer ofta småföretagens ekonomiska situation i svarta rubriker, präglade av kriser, inflation och höga räntor. Företagarförbundets rapport visar dock en ljusare bild. En undersökning bland 200 av förbundets medlemmar visar att en majoritet av småföretagen går med vinst.
– Det är förvånande men också uppmuntrande, säger Dennis Krook. Mediabilden är ofta överdrivet dramatisk, men vår undersökning visar att småföretagare är otroligt duktiga på att anpassa sig. Vi såg samma sak under pandemin – många förväntade sig ett mycket värre scenario än vad som faktiskt blev verklighet.
Dennis förklarar att småföretagarnas förmåga att snabbt ställa om är en avgörande framgångsfaktor. Deras flexibilitet gör det möjligt att agera snabbt vid förändringar, till exempel genom att dra ner på kostnader eller sänka sin egen lön för att hålla verksamheten flytande.
– Det är ofta litenheten som är styrkan. Ett större företag kan inte svänga lika snabbt när samhällsförändringar sker, säger han.
Trots att många småföretag är framgångsrika upplevs vissa skatteregler, som de så kallade 3:12-reglerna, som särskilt svåra och frustrerande.
– Frustrationen handlar mycket om att reglerna är svårbegripliga, säger Daniel. Småföretagare vill ha kontroll över sin egen situation, men med 3:12-reglerna känner många att de inte har en chans att förstå. Att använda sig av räknesnurror på nätet utan att förstå beräkningarna skapar en känsla av osäkerhet och irritation.
Även om de föreslagna förändringarna av 3:12-reglerna är ett steg i rätt riktning, betonar Dennis att rådgivning från redovisningskonsulter är avgörande för att hjälpa många småföretagare navigera i det komplexa skattesystemet.
Undersökningen visar att många småföretagare redan använder redovisningskonsulter, men Dennis menar att deras roll kan bli ännu större. Med rätt konsult kan småföretagare inte bara förbättra sin förståelse för skatteregler – de kan också ta sitt företag till nästa nivå.
– Redovisningskonsulter behöver bli mer proaktiva, och småföretagare måste bli bättre på att ställa krav. Det handlar inte bara om att få siffrorna rätt, utan också om att få rådgivning som hjälper företaget att växa och bli mer lönsamt, säger han.
En bra redovisningskonsult bör fungera som en affärsrådgivare och hjälpa företagare att tänka långsiktigt.
– Småföretagare behöver stöd både på kort och lång sikt. Det handlar inte bara om att räkna ut vinsten för nästa år, utan också om att skapa en strategi för de kommande tre åren, avslutar Daniel.
The post Småföretagarna går med vinst – men rådgivning kan lyfta dem ännu högre appeared first on Tidningen Konsulten.
Snart lanseras nya SNI-koder (Standard för svensk näringsgrensindelning). Förändringen innebär att många företag behöver agera för att säkerställa att deras verksamhet är korrekt klassificerad. Den 27 januari öppnar en ny tjänst på verksamt.se där du själv kan ändra din SNI-kod. Här guidar vi dig genom det viktigaste kring uppdateringen och vad du behöver göra.
SNI-koder används för att gruppera företag efter deras huvudsakliga verksamhet och är en central del av det svenska näringslivets struktur. Dessa femsiffriga koder påverkar bland annat:
Den senaste uppdateringen av SNI-koderna gjordes 2007, och det har blivit dags att uppdatera systemet för att bättre spegla näringslivets utveckling – särskilt inom snabbt föränderliga sektorer som IT och tjänster.
För cirka 30 procent av företagen innebär ändringen att deras verksamhet kommer att klassificeras om till en annan eller flera nya koder.
Om du inte själv uppdaterar din kod kommer SCB (Statistiska centralbyrån) att göra en automatisk klassificering. Detta kan dock resultera i mindre exakta koder som inte speglar din verksamhet på bästa sätt. Konsekvensen kan bli att företaget missar viktiga branschspecifika möjligheter, exempelvis bidrag, tillgång till branschspecifik information, eller korrekt bedömning av kreditvärdighet och försäkringskostnader.
Därför är det viktigt att du själv tar kontroll över processen.
För att läsa mer om SNI 2025 och hur det påverkar din verksamhet, besök:
The post Nya SNI-koder – så kan du förbereda dig! appeared first on Tidningen Konsulten.